Fastigheter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet på nya grunder – kommunerna fattar besluten
I samband med reformen av social- och hälsovården överfördes fastigheter som ägs av kommuner men används av socialtjänsten till socialtjänstens förvaltning i början av 2023 enligt övergångsvisa hyresavtal. I slutet av 2025 upphör denna ordning och kommunerna måste fatta beslut om sina fastigheters framtid – om de ska införlivas, säljas eller något annat.
Frågan berör tusentals byggnader över hela Finland. I många kommuner handlar det inte om enskilda fastigheter utan om tillgångar som är centrala för hela tjänstenätverket.
”Effekterna av dessa beslut kommer att sträcka sig långt in i framtiden. Inte bara på servicestrukturen, utan också på kommunernas ekonomiska handlingsutrymme och riskhantering”, säger Tapani Toppi, försäljningschef för offentlig sektor på Söderberg & Partners.
Bolagisering är inte en teknisk detalj
Om en kommun vill fortsätta att hyra ut fastigheter för social- och hälsovård till välfärdssektorn från och med början av 2026 måste uthyrningsverksamheten överföras till ett separat bolag. Detta baseras på bolagiseringsskyldigheten enligt kommunallagen. I praktiken liknar detta att driva ett företag och medför krav som marknadsbaserad prissättning och separat redovisning.
Bolagisering är dock inte det enda alternativet. Kommunen kan också sälja fastigheten eller använda den för andra ändamål, till exempel för egen tjänsteproduktion eller för användning av andra hyresgäster. I vissa fall kan det enda alternativet vara rivning eller, i värsta fall, att lämna fastigheten tom.
”Bolagisering kan erbjuda ett kontrollerat sätt att fortsätta hyra ut, men det medför vissa krav. Juridiska och finansiella arrangemang kräver noggranna förberedelser, och försäkring för offentliga enheter är en del av detta”, påpekar Toppi.
Fastighetspolicy och försäkringsskydd går hand i hand
Alla ovanstående lösningar har oundvikligen också en inverkan på försäkringen. Till exempel innebär bolagisering att en ny försäkringstagare och eventuellt en ny riskprofil uppstår. I försäljningssituationer betonas ansvarsrisker, och när den avsedda användningen ändras krävs ofta också ändringar i försäkringsvillkoren.
”Man tror ofta att försäkringen tas om hand i slutet, när besluten har fattats. I verkligheten bör försäkringsskyddet beaktas redan i planeringsstadiet. Detta gäller särskilt om fastigheten överförs till ett företag eller lämnas tom”, säger Toppi.
Försäkringsskyddet är därför inte ett separat område, utan en del av en helhet som är kopplad till kommunens riskhantering och värdesäkring av tillgångar.
Beslutsprocessen blir alltmer pressad
Övergångsperioden löper ut i slutet av 2025, och ett eventuellt optionsår ger bara lite extra tid. Kommunerna har bara några månader kvar att fatta beslut, förbereda strukturer och lansera praktiska åtgärder, inklusive försäkringsarrangemang.
Partner som är bekanta med offentliga strukturer, egenskaperna hos fastighetsförsäkringar och kraven i social- och hälsovårdsreformen kan vara till hjälp i förberedelseprocessen. En skicklig försäkringsmäklare kan hjälpa till att säkerställa att försäkringsskyddet förblir aktuellt, även om ägarförhållandena eller den avsedda användningen förändras.
Behöver du hjälp med att planera försäkringar för social- och hälsovårdsfastigheter? Kontakta våra experter med hjälp av formuläret nedan.
Läs mer om detta på Finlands Kommunförbundets webbplats.
